Så blir man torpare, även i praktiken...

Ja så var det bestämt. Om en månad flyttar jag. lämnar Åkersberga för att bli Svinningebo under en tid...
Det där med att lämna Åkersberga stämmer nog kanske inte riktigt med tanke på att Svinninge ligger i Åkersberga, däremot ligger det så mycket mer isolerat. Ja ja. Vad gör man inte för kärleken?
Dessutom får man en chans att skaffa tillbaka alla surt fördervade slantar som man mist nu de senaste månaderna med den höga jumbo hyran som jag suttit på... HUA!
Det som är lite ledsamt mitt i detta beslut är att jag då inte kommer att bo med Tove och Dennis,
vilket jag hade börjat att se fram emot en hel del. Men som sagt, man kan inte leva som om man vore
nitton hela livet, och jag klarar mig ju inge vidare bra för länge utan Pontus heller om sanningen ska fram.
Man vill ju leva ett relativt vuxet liv utan att bli för tråkig när man ändå snart fyller tjugotre...
Jag får våldgästa Tove ( och dessutom då med en sleepover ) när vi träffas, det är i princip omöjligt att
ta sig hem till Svinninge sen när man flyttat dit efter 23:00 tiden om man inte alltid vill åka taxi.
Och vem har råd att jämt åka taxi? Inte jag iallafall, då kan man hellre lägga pengarna på annat.
Som en ny dator tillexempel.
Efter jobbet knatar jag hem till mammsen och bjuder mig själv på middag och två glas vin!
Finns inge bättre sätt att varva ner när veckan snart är slut för alla, men för en annan bara har börjat!
Lördag, söndag, måndag, tisdag blir det jobb för full rulle!
Pontus skulle ta med sig bror min och fiska så det kan dom gott göra så vi kärringar får en timme eller
två för oss själva.

Länge lever alla fruntimmer. 

Ta mig utomlands

Jag längtar bort till varmare bredgrader. Har någon lust att ta mig dit?
Från det här tråkiga kontorsrummet ända in till solen och äventyr, mer än de mina katter kan ge mig?
Jag börjar tröttna något så fruktansvärt på Sverige just nu, allra värst kanske det ändå är i denna minut.
Jag kanske överdriver en aning men efter nyår vill jag verkligen åka bort någonstans. Italien eller
Thailand vore inte så fel...
I helgen var jag iallafall på markand med Pontus. Fem 60-tals cd skivor och lite annat smått och gott senare
så vann min fina en play boy kudde till mig efter att ha kastat en massa bollar. Gulliga du.
Vad jag nu ska med det märket till. Ha. Sen blev det en visit hos Caroline på hennes baksida med alkoholfri öl,
värst vad duktigt! Hur mysigt som helst. Håller tummarna för att Caroline blir vald till Apotek- reklamen hon
gjort en prov inspelning för innan helgen. Hon i rollen som tv kändis skulle inte passa bättre för någon annan!

Nu är rostbrödet och jobbpausen slut.
Jag ska fortsätta överdriva min jobbångest
( som egentligen känns helt okej ),
och drömma mig bort långt åt helvete...



Den enda av oss fyra som är så lik pappa

Ibland kan det kännas som om hela världen rasar under ens fötter.
Det här kan vara ett av dom tillfällen då bara allt känns hopplöst.
Förr i tiden hade jag två personer som värmde mitt hjärta så starkt,
jag kunde gå över lik för att dom två skulle hitta kärleken.
Trots alla odds så gjorde dom också det, precis det. Dom fann varandra.
Det jag inte hade räknat med var att jag inte skulle få en plats på kartan i deras
gemensamma liv tillsammans. Inte ett svar, inte ett hej, inte någonting. Jag har försökt.
Det sägs ju att blod är tjockare än vatten.
Så kom det en dag i lördags, en på miljonen att jag missade samtalet.
Mitt meddelande på tisdagen om att jag saknade honom och hans familj när
jag var på jobbet fick jag aldrig något svar på...
Jag vet inte riktigt hur jag ska tänka och tycka där...
Jag skulle nog åtminstone tänka att jag har en syster oavsett. Oavsett om jag dricker eller inte.
Jag saknar iallafall dig. I många sköna år var du min vän i livet bror.

Det va väl en vecka sen va?

Omotiverad att skriva. Nu blev jag halvt motiverad igen eftersom tiden på jobbet står still.
Man är fortfarande förkyld och jävlig men det verkar åtminstonde gå långsamt framåt :)
Idag är det torsdag och i tisdags fyllde min koldolme 25 år. Det skulle egentligen firas med
en överasskningsmiddag men det blev aldrig av då Kenta bjöd honom på hockeymatch
med AIK istället. Jävla  Kenta, men klart han måste få gå på den! Men han fick bra dåligt samvete när jag berättade
vad som var planerat bakom ryggen på honom så den middagen får vi ta en annan gång, om så bara för
att det är trevligt! Presenterna jag lyckades köpa till honom gick hem med bravur och han blev nöjd med
Silverkedjan, parfymen och det gigantiska "Oboy glaset" ( ett så praktiskt glas så det kan dessutom hällas annat innehåll i det än Oboy ;), ha! Silverkedjan tog jag dessutom en extra bra försäkring på som ska täcka alla typer av skador eller om han tappar bort det, vilket nog är toppen bra att ha med tanke på pontus som till och med skulle kunna tappa bort sitt eget huvud om det var avtagbart... I helgen är jag ledig och då blir det fredagsmys med fiske efter jobbet och på lördag blir det höstmarknad med min älskling, mamma och lillebror. Sen blir det lördags-godisköp kan jag tänka mig för
vi ska ta med Loke hem och han blir nog kvar över natten då mamma är bortbjuden på middag.
Det ska bli jätte mysigt! Jag antar att jag och Loke kommer att ta några vändor med kortspelet Dam,
( Pontus behöver jag inte nämna för han är den som jämt förlorar på kortspel som jag lär honom ), undra om det enbart kan vara en slump??? Så det ska bli roligt, beundrar verkligen Loke, sju år och så otroligt smart! Vilken sida av släkten kan det komma ifrån må tro?... Antagligen från syster hans!
Mmm. Idag efter jobbet ska jag träffa Tove en sväng, min gullegris! Sen hem till middagsdax och karln!

Idag fick jag veta att Denise fött SIN Leah, så glad för hennes skull att allt gick vägen.

LYCKA TILL

Lunchrast 1.000.000.002

Förkyld som en tokdåre! Truten torka ihop inatt eftersom man inte kan ta hjälp av näsan vid inandningen!
Fy fan. Hopplöst... Men halsontet verkar vara borta så det får jag tacka gudarna för!
Nu har jag min lunchrast på jobbet. Blev en salig blandning av pannbiff, räkor och kex!
 Imorgon på min enda lediga dag ska jag se till att vila upp mig så att förkylningen släpper,
men det är ju lättare sagt än gjort... Man har ju trehundra andra saker som man måste hinna med...
Som att hitta en rolig födelsedagspresent till Caroline som fyller 40år på lördag! Den tokkärringen!
Hon vill knappt veta av att hon fyller och inte heller vill hon ha några överasskningar...
Tråkigt... Men klart hon ska firas så efter jobbet på lördag får jag och Tove pallra oss hem till henne för
att skråla "grodan boll sången". Vilken tur att jag fick ta ledigt på söndag!
Den dagen vill jag tillbringa med mitt hjärta.
Jag saknar honom redan. Var riktigt tungt att kliva ur sängen imorse när han var så gosig och varm!
Ute regna det som aldrig förr... Man kan ju förså vad som var mest frästande...
Efter jobbet måste jag till Täby, HUA, då jag är helt röd runt snoken efter alla snyterier...
Men som sagt, det är lite av ett måste, sen blir det hem och bli frisk!

Tror Pontus Linden kanske är lite grinig på mig...
Hmm, får gottgöra <3

Bara bra att minnas

Ha, hjälpt en många gånger, om 20 år kan det som allt annat också vara kul att veta...


Du o jag, vi ville dela livet
Fanns ingen oro eller tvekan, vad kunde gå snett
Men idag, tar vi varann förgivet
O har förlorat att det där som var så rätt

Men vad är det då som gör att jag är kvar
fast jag har sagt jag ska gå

Kan det va kärlek åå
Kan det va sååå
Att jag nog älskar dig ändå

Vi har, tappat bort varandra
Som att otrohet och svek inte spelar nån roll
Står kvar, fast går i smyg till andra
Kanske bäst vi ger oss av åt varsit håll

Men vad är det då som gör att jag är kvar
fast jag har sagt jag ska gå


Tid att bryta upp, dags att ta ett kliv
Packa väskan, ge sig av mot ett eget liv

Men vad är det då som gör att jag är kvar
fast jag har sagt jag ska gå

Magnus Uggla.  Av alla jävlar.

Jobbrast Nr 100.000.0001

Middagsrast. Smörgåsar med ost och en massa kakor. Man tager vad man haver, eller vad man hittar vill säga...
Helgen var urmysig. Fredag blev det inte till att göra mycket då jag jobbade sent, men lördagmorgonen var mysig då jag och Pontus kunde ligga och dra oss några timmar längre, för att sen dra iväg och plocka svamp! Efter Pontus varit på sin dagliga Donken runda naturligtvis... Den får tydligen inte missas! Ha.
Vi var ute i många långa timmar men inte blev det mycket till trattisar för det! Det beror ju naturligtvis på
att vi gick på måfå och inte där vi verkligen vet att det växer svamp, men det var härligt iallafall!
Mycke älgskit och en lerig sko ( givetvis min ) senare så var vi på väg hem igen.
På kvällen blev det filmmaraton till halv fyra på natten ( hur jag orka? ) och söndagen bestod av
tvätt, chocklad och chips i mängder och många mysstunder med mitt hjärta! Gud vad han kan få mig och skratta,
han är fan inte klok... Han fyller dessutom 25 hela år om en vecka och jag vet precis vad jag vill ge honom! Det som hugger i hjärtat är att det blir helt omöjligt att ge honom presenten på hans födelsedag...
Med räkningar på nästan trettontusen i månaden har det blivit rätt kärvt...Vad gör man?
Jag kan ju hoppas på ett mirakel till dess... Men det känns trist.

Tack snälla bror för att jag fick låna hem din ena dator då min är paj!
Guld värt <3


Mackan, som heter Max som jag kallar "Mackan" som är ett smeknamn för Markus...

Min lillebror höll på att spy i söndags när jag berättade att jag bloggar. Hela dagen hade varit pest
för den hungriga tonåringen och han var inte lagom sparsam på suckar, stönar, flera högljudda ÅHHn
och onödiga kommentarer. Men mitt bloggande tyckte han minsann tog priset.
Det gjorde honom så galet skrattretande nöjd att han utsåg mig som sin nya hackkyckling efter stackars mamma
och inte fan fick man en lugn stund. Väl vid resturangen var man tydligen tjock också, och gaddarna lukta illa. Nä fy fan för hungriga ungdommar. En Calsone senare var han åter sig själv igen, det lilla monstret.
Alla har vi oss en djävul inuti, hondjävulen, det skrikande Omen barnet, 666 tonåringen och till slut fan själv! 
Vitto.

Önska mig lycka till...

Nya löften, det ska bli helnyktert, försöka sluta röka ( även om jag är duktig i vardagarna ),
försöka fixa mitt förhållande, och se till den mognare sidan av mig själv.
Man ska inte fylla tjugotre i all evighet, klockan tickar.
Förut skulle aldrig en tanke på barn slå mig men senaste halvåret
har det berört min skalle nått så otroligt!
Kanske för att jag vet vem jag vill att pappan till mina barn ska vara...
Less på att ge upp hela tiden och lura mig själv till att det aldrig kommer att
bli en förändring... Den är ju redan igång, problemen har ju kommit upp till ytan.
Det är ju bara vi som kan förändra det vi vill ha förändrat.
Ibland har man inte bara redskapen till att veta hur man gör.
Det ska jag hitta och jag ska göra det fort.

Bit mig i arslet sa grodan...


" Har du tagit fan i båten måste du också ro honom i land "


RSS 2.0