Föralltid
Du som jag älskar,
du är aldrig ensam så länge jag andas.
du är aldrig ensam så länge jag andas.
Revulotion mot tiden
Första dagen med jackan på imorse, man känner att syret i luften spritter och att hösten snart är här.
Sommaren lämnar sina spår efter härliga minnen, brustna själar, glada dagar och sorgsna hjärtan.
Några har haft en spirande sommar romans, och någon har hittat kärlek för livet.
Andra har förlorat en vän, vissa har funnit nya.
Underligt egentligen hur dagarna går, och den man var en gång, kanske aldrig blir densamma igen.
Vänner förändras, syskon växer upp och föräldrarna man en gång litade blint på, är inte längre ens leverbröd.
Naturen har sin gång, men den dämpar sällan frustrationen.. En känsla av att man måste anpassa sig till, att igår aldrig kommer igen.
Sommaren lämnar sina spår efter härliga minnen, brustna själar, glada dagar och sorgsna hjärtan.
Några har haft en spirande sommar romans, och någon har hittat kärlek för livet.
Andra har förlorat en vän, vissa har funnit nya.
Underligt egentligen hur dagarna går, och den man var en gång, kanske aldrig blir densamma igen.
Vänner förändras, syskon växer upp och föräldrarna man en gång litade blint på, är inte längre ens leverbröd.
Naturen har sin gång, men den dämpar sällan frustrationen.. En känsla av att man måste anpassa sig till, att igår aldrig kommer igen.
Kända Toner
Som du skrev och detsamma till dig.
Fint att höra din röst igen.
Hade nästan börjat glömma,
även om klangen av din ton föralltid
kommer att vara etsad fast i mitt minne.
Fint att höra din röst igen.
Hade nästan börjat glömma,
även om klangen av din ton föralltid
kommer att vara etsad fast i mitt minne.
Vänner- En fin produkt
Om idag inte var en ändlös lantsväg, och inatt, en vild och krokig stig,
om imorgon inte kändes så oändlig, då är ensamhet ett ord som inte finns.
Jag kan inte se min spegelbild i vattnet, jag kan inte tänka sorglösa ord,
jag kan inte höra mitt eko slå mot gatan. kan inte minnas vem jag var igår.
När alla vänner är som ljus, ljus som brinner ut,
när varje veke har sitt slut. När alla vänner är som ljus.
Då börjar man tveka att orka ta nya tag, ensam mot mina tankar,
här är jag. Är man stark eller svag?
Det spelar ingen roll.
I guess every rose has its thorn.
Dessutom, tack min underbara familj och mina vänner
för de här dagarna, ni förgyllde dom verkligen och jag
har saknat er. Ledsen bara att jag inte fick se dig Juni,
min lilla solstråle. Men ett speciellt tack till dig Denise,
för att du finns och för i helgen.
Skönt att vara kring en människa som alltid kan få mig att
skratta och le, närhelst jag behöver det.
Skönt att du jämt finns kvar i vått och torrt,
trots menlösa bagateller. Haha, och du.
Inge mer stan för vår del va?
Kan ju för i helvete inte beblanda oss med stadsbor,
vi hör liksom inte till samma sort ;)
Kryssning snart. Inget ramlande på golvet vid
klockan tio den här gången va... ;)
Älskar dig. Vet att jag borde säga dig det oftare.
Tror ändå att du alltid vet.
Älskar dig.
om imorgon inte kändes så oändlig, då är ensamhet ett ord som inte finns.
Jag kan inte se min spegelbild i vattnet, jag kan inte tänka sorglösa ord,
jag kan inte höra mitt eko slå mot gatan. kan inte minnas vem jag var igår.
När alla vänner är som ljus, ljus som brinner ut,
när varje veke har sitt slut. När alla vänner är som ljus.
Då börjar man tveka att orka ta nya tag, ensam mot mina tankar,
här är jag. Är man stark eller svag?
Det spelar ingen roll.
I guess every rose has its thorn.
Dessutom, tack min underbara familj och mina vänner
för de här dagarna, ni förgyllde dom verkligen och jag
har saknat er. Ledsen bara att jag inte fick se dig Juni,
min lilla solstråle. Men ett speciellt tack till dig Denise,
för att du finns och för i helgen.
Skönt att vara kring en människa som alltid kan få mig att
skratta och le, närhelst jag behöver det.
Skönt att du jämt finns kvar i vått och torrt,
trots menlösa bagateller. Haha, och du.
Inge mer stan för vår del va?
Kan ju för i helvete inte beblanda oss med stadsbor,
vi hör liksom inte till samma sort ;)
Kryssning snart. Inget ramlande på golvet vid
klockan tio den här gången va... ;)
Älskar dig. Vet att jag borde säga dig det oftare.
Tror ändå att du alltid vet.
Älskar dig.
Kan du läsa mina tankar?
Jag bryr mig visst om vad du tänker, tycker och känner.
För att jag älskar dig. Att du kan säga annorlunda sårar mig.
För jag tycker att jag alltid lyssnat på dig och gett dig tid att vara
den du är, oavsett om du är olycklig, ledsen, glad eller arg.
Men du måste säga sådana saker till mig och inte någon annan.
För det du sagt kastar man inte ur sig till vem som helst när vi
känner varandra som vi gör. Du borde ha kommit till mig.
Jag vet inte en enda gång jag inte varit där när du verkligen behövt mig,
eller om det bara är så att du behövt en famn.
Och jag har aldrig någonsin uttryckt mig så till någon annan om dig,
hur jag än känt mig, och hur less jag än blivit på dig.
Min kärlek till dig har alltid varit villkorlös, tills man kommer till en punkt.
Respekt. Känner jag mig sårad på den punkten, och inte får en vettig
förklaring på varför, kan jag inte göra mycket åt problemet.
Jag blir bara ännu mer förbannad, irriterad och ledsen.
Någon som man gett all sin tillit och sitt hjärta till, har bara
hux flux en vacker dag spelat basket med dess innehåll.
Du, det är någonting jag vill säga dig,
Tid, jag hoppas att det räcker till,
och att det håller, så länge vi vill.
För om du håller mig hårt i hand,
fast vi blir främlingar ibland,
Hoppas jag att du kan läsa mina tankar.
För att jag älskar dig. Att du kan säga annorlunda sårar mig.
För jag tycker att jag alltid lyssnat på dig och gett dig tid att vara
den du är, oavsett om du är olycklig, ledsen, glad eller arg.
Men du måste säga sådana saker till mig och inte någon annan.
För det du sagt kastar man inte ur sig till vem som helst när vi
känner varandra som vi gör. Du borde ha kommit till mig.
Jag vet inte en enda gång jag inte varit där när du verkligen behövt mig,
eller om det bara är så att du behövt en famn.
Och jag har aldrig någonsin uttryckt mig så till någon annan om dig,
hur jag än känt mig, och hur less jag än blivit på dig.
Min kärlek till dig har alltid varit villkorlös, tills man kommer till en punkt.
Respekt. Känner jag mig sårad på den punkten, och inte får en vettig
förklaring på varför, kan jag inte göra mycket åt problemet.
Jag blir bara ännu mer förbannad, irriterad och ledsen.
Någon som man gett all sin tillit och sitt hjärta till, har bara
hux flux en vacker dag spelat basket med dess innehåll.
Du, det är någonting jag vill säga dig,
Tid, jag hoppas att det räcker till,
och att det håller, så länge vi vill.
För om du håller mig hårt i hand,
fast vi blir främlingar ibland,
Hoppas jag att du kan läsa mina tankar.
