Monday

Nu är klockan 12:36 och jag jobbar fram, till 15:00, sen är det ta mig tusan nog jobbat för min del!
Imorgon är jag äntligen ledig :) När jag kom hem igårkväll smällde jag i mig massa av alla dom Twix jag fick av Caroline i lördags och kollade alla bilderna på kameran från samma dag... Heliga Jesus moder !
Det var bland det västa jag har sett! Haha. Hade man vetat att Natalie skulle agera bildknäppare hela kvällen hade man ju åtminstone försökt att hålla sig borta! En annan rolig överaskning var att Adam hade dambesök!
Jo jag tackar ja! Ingen mindre än Sara var hemma hos honom/oss så han borde verkligen tacka mig ordentligt!
Tråkigt nog tog hon bussen hem efter 23 och Adam följde henne till hållplatsen. Så gulligt, tyckte jag först ja...
Efter ungefär tio minuter i deras sällskap höll jag på att spy! Måste man hålla handen och gosa som fan när man precis just börjat träffas! Lugna puckar kan jag tycka!
Antagligen var jag bara våldsamt svartsjuk över att jag inte hade någon att gosa med en ångestladdad söndagkväll! Men jag är glad ändå! Ha. Dennis vill bjuda på middag imorgon på något Kinahak i Nortan,
det kanske kan vara något? Många bollar i luften och det jag önskar mig som mest är ( faktiskt ingen kärlek för stunden) utan, just det,  KÖRKORT!

Tack för igår <3

Det ser ut som ett helvete hemma men jag måste nog ändå tacka för igår!
Dennis och Natalie slogs, Adam va väck, Tove bar hatt, mamma och Benny pladdra, Max rökte för mycket ( dumma unge ), Sara och Emma, stackarna måste vart i chocktillstånd och Caroline strippade till
"Mustang Sally". Sist men absolut inte minst kom Robban vid åtta snåret då alla var i full gång med
, ja, vad alla nu gjorde. Trevligt var det iallafall, tack för presenterna!
Dessutom fungerade min plan som "äktenskaps förmäklerska" då jag parade ihop Sara och Adam, ha!
Det slutade med att dom satt och hångla i Adams rum som två tonåringar...
Jag känner mig bra nöjd måste jag säga, Adam är skyldig mig ett tack för Sara är verkligen en urgullig tjej!
Idag fick man dock inte prata om det. Blyger. Det var dock synd att Natalie och Emma tvingade med Sara hem sen på natten, fy på dom.
Jag och Robban var iallafall uppe hyfsat tidigt och drog ner till närmsta pizzeria innan han var snäll och körde mig till jobbet. Så här är jag nu... Första advent. Bara glöggen fattas mig!
Det hade ju varit mysigt om man slapp jobba idag men äntligen är jobbhelgen snart över och nästa helg är jag ledig igen. Vill egentligen bara ligga och mysa med El Stino, en härlig snubbe och en chipspåse just nu.
Jajamännsan!

Tick tack...

Nä nu tycker jag att klockan kan börja gasa på! Lunchrast och den enda glädjen förutom att tiden står still här på jobbet är att jag kunde ta ut en komp timme och därför sluta halv tre! Nice.
Det betyder att jag kan vara i Åkersberga centrum halv fyra, hoppa in en snabbis på HM och stå i duschen hemma till fyra! Vilken planering! Sen kommer alla höns runt sex tiden. Trevligt!
Jag bad Adam köpa några öl till mig, känner att det är en lite säkrare metod om jag vill hålla kvällen ut, än att enbart sippra på det där jävla råttgiftet till vin...
Jag hoppas bara inte att man är allt för död imorgon, bäst att ställa alarmet redan nu så jag hinner med två tåget till jobbet imorgon... Det känns lite tungt att inte kunna få skriva av sig öppet om saker som händer just nu men
någonstans i maggropen så pirrar det lite extra just nu. Vem kunde tro att man skulle få chansen att uppleva en "askunge" saga igen efter alla dessa år? Jag hoppas bara att tiden kan ge mig mer konkreta svar på vad det är jag egentligen känner och vill... Är bekvämlighet och trygghet viktigare än känslor, eller ska man ha en ordentlig dos av båda delarna? Antagligen. Tänk om man bara kan få det ena eller det andra beroende på vilket val man gör. Det vore förödande. Ett förhållande behöver väl lika mycket glöd och närhet som trygghet och tillit för att det ska vara i längden. Rinner bägaren över för mycket åt något håll brukar det som sagt alltid sluta förödande...
I mitt fall är nog tilliten viktigast just nu. Känner man inte det för varandra är det antagligen kört från början.
Någonting har man nog ändå lärt sig av ett och annat. Man försöker att lära sig av sina läxor och inte göra om samma misstag två gånger men hur lätt är det när det finns så många olika misstag man kan göra av samma sort? Adam den spjuvern undrade över ett samtal i veckan hur jag lyckas, enligt honom "förhäxar" jag karlar hej vilt utan en tanke på följderna. Ha. Tack för den! Något sådant har aldrig varit min mening.
Nä, idag skiner iallafall solen igen och det ska den få fortsätta göra hela veckan ut!

Lördag morgon ( omänskligt tidigt )

Nej fy fasen, att kliva upp halv sex en lördagsmorgon är väl knappast någon hit, men ett måste om man vill sköta jobbet sitt... Så nu sitter jag alltså här själv, helt låst på en avdelning med endast fyra boende!
Så idag kommer det vara bra lugnt och därför så jobbar jag ensam hela dagen. Skönt iförsig,
då kan jag läsa bort halva dan om jag så vill ;)
Igårkväll efter jobbet kopplade jag och Adam in nya boxen, äntligen har vi alla kanaler!
Adam var så gullig och mötte mig vid tåget trots att han redan hunnit hem, man vet aldrig vad som kan hände en brud på väg hem i Berga en fredagkväll. Snällt Adam! Du är en riktig fin vän du!
Caroline är den enda som redan är vaken denna morgon och med kaffekoppen i högsta hugg hemma hos sig själv. Längtar till att få träffa alla brudarna som kommer hem till oss ikväll! Mys!
En annan bra sak är att även X kunde komma :)
Det här blir nog bättre än bra !


Fredagskväll på jobbet

Jaha då var det fredagkväll och arbetarstatus igen då! Jag var ledig igår och spenderade halva dagen med Natalie
innan hon skulle vidare mot jobbet. Väl nere i centrum shoppa jag fler par skor och för mycket kläder...igen.
Jag som avskyr att shoppa, vad har hänt med mig? Jag mötte upp Pontus underbara mor och fick halskedjan jag gav Pontus i 25- års present, den är sönder och som tur är har jag försäkrat den.
Egentligen är han inte värd min godhet men jag tänker lämna in den på lagning åt honom iallafall, hur bitter karljäveln än är...Jag är så mycket bättre än honom, jajamännsan!
Vidare för att handla vin till imorgon då ett gäng glada dårar kommer hem till mig efter jobbet ( det blev naturligtvis fler än dom jag först bjudit, hur kan det alltid komma sig att det blir så? )...
Problemet är bara det att tre liters dunken jag inhandla igår är snustorr idag, inte en millimeters vätska finns kvar i den kan jag tala om... Jag och Adam måste tagit i rätt så hårt igårkväll ändå... Ha.
Det var nämligen så att jag pallra mig hem med alla mina kassar, städade överallt i lägenheten och tog en dusch
sedan kom "R" på besök och stanna över natten. Han hade med sig en flaska glögg och flera timmar senare vet
jag inte ens hur det kom sig att jag gick och la mig! Haha. Men kvällen blev toppen.
Kankse måste be om ursäkt till Adam som tydligen messat mig från rummet breve inatt att vi skulle dämpa oss. Ha. Mmm. Så det kan gå!

Nu längtar jag till imorgon! <3

TRÖTT.se

Tisdag kl 12:27 och jag är helt slut som artist!
Jobbade kväll igår och kom hem 22:40 men kunde inte somna förräns 01:00, som vanligt.
Men nog sov jag som en stock när jag väl somna iallafall! Välbehövligt.
Nu kanske äntligen mina sömnproblem har lagt sig och man får sova ordentligt igen :)
Har precis tryckt i mig min efterrätt och lunchrasten är alldeles strax över.
Prick 15:00 när man får lämna det här haket måste jag handla hem lite käk och godsaker
( så fort vintern börjar närma sig blir jag konstant hungrig! ), sen ska jag försöka mig på att sova middag
när jag kommer hem. Löjligt värre och antagligen kommer det inte att bli så men som det känns just
nu vore det urskönt! Men för att fortsätta nu på onsdagen så kan jag ju berätta att handlingen i Arninge efter jobbet blev av, ( behövde handla hem mat och nödvändigheter ), men dessvärre blidde det inge "sova middag"
för min del inte. Istället lagade jag mat och bänka mig framför dumburken och gjorde det jag avskyr mest ( babbla i telefon ) hela kvällen... Men sånt kan ju beror mycket på vem man pratar med också :)
Jag jobbar dessvärre i helgen men har ändå bjudit över några av mina hjärtan på vin och snacks kväll på lördagen, ska bli mys! Får se om ytterligare en person som jag vill ska komma dyker upp också!
Nä som sagt, just nu är det många i livet som får en att må toppen bra!
Ska köpa hem glögg efter jobbet och kanske bjuda mamma på ett glas om hon känner sig bättre.
Det borde väl iförsig jag veta då vi hörs precis hela tiden! Ha.
Sen var det den där jävla middagen man är bjuden på denna vecka också. Ska jag gå?

Elin & Tina, gullgrisar, ni är självklart också bjudna, sovplatser finns. PUSS

Tänk vad lite lantluft kan göra...

Helgen blev ännu bättre än väntat! Nu vet jag ju hur en ledig helg ska spenderas på bästa sätt,
brorsbarn, brorshustruar, öldrickande karlar, släkt, kärlek i massor, pizza och paket!
Bästa helgen på länge! Faktum är att jag åkte redan på fredagkvällen efter jobbet och kom inte hem
förräns imorse ( måndagmorgon ). Duktigt jobbat!
Fredag spenderasdes med x, riktigt kul att ses igen! På lördagen fortsatte helgen med öl och skinka från
Lohärads rökeri, jäklar vad det luktade gott därinne! Jag och x blev bjudna på middag av bror och hans Elin
och Jeppan och Alice körde järnet efter maten och min stackars skalle höll på att sprängas till slut
( då hade jag inte genomlevt söndagen än ). Förstå hur mycket man vet att man missar nu när man spenderat nästan hela helgen med brorsbarnen och sen åker hem igen. Nä, det måste bli fason med körkortet och sen kommer jag efter! Älsklingsungar!
På söndagen blev det kalas med hela tjocka släkten, inklusive Elins familj! Det var lyckat och senare när alla andra packat ihop sig och åkt hem kom Tuss och Tina med Juni också.
Senare blev det pizza som jag och Elin tappert var iväg och köpte och med mat i magen, en film senare och två trötta flickor halvsovandes i min famn var det inte långt till läggdags.
Väldigt kortfattat förklarat, en underbar helg. Mycket har hänt, nya beslut måste tas och är jag inte helt tappad bakom flötet så stämmer verkligen uttryck som "kärleken kommer oftast när man minst anar det", och
" det simmar fler fiskar i sjön". Ha. Hoppas jag bara inte är så jävla trög på känslobiten.
Nåväl! Allting har sin tid.

Ja just det, den som kommeterat att Adam legat med Denises lillasyster,
vet inte riktigt varför du/ni tycker att jag borde veta det men min väns privatliv
har han nog koll på själv. Men tackar för den som orkade bry sig. Ha.

Alice 4 års kalas, och min jävla födelsedag

Om 4 timmar, alltså prick kl 21:30 är det min tur att ta helg! Åker direkt till Norrtälje och ska spendera hela helgen där, precis som förr! <3 Underbart. Som jag har saknat det.
Elin ringde för en stund sen och berättade att det egentligen inte var hon utan mitt brorsbarn Alice som ringde och ville berätta hur glad hon blev över att jag ska komma redan imorgon " faster ellinor ", sånt värmer i hjärtat!
Gullungen! Har jag tur så får jag även träffa mitt andra brorsbarn Juni också, eftersom Alice har kalas för sina vänner imorgon och för släkten på söndag. Oavsett lär jag få träffa sötnosen någon av dagarna.
Familjen är verkligen det bästa man har! Nu ligger tankarna bara hos hur man ska lyckas skaffa en egen? Ha.
Jag får nöja mig med min egen stora bökiga underbara family sålänge.
Ett tack till mina underbara kollegor också, dom bästa man kan ha! <3

Nä, Nu ska jag ha en toppen helg med toppen människor.
Adios amigos.

En normal tanke som blev sjuk

Ja just, en sak till. En tanke. Om jag hade levt på Elvis och Johnny Cash så kallade "storhetstid", då hade jag antagligen ( varit död idag ) aldrig haft på mig någon prickig jävla klänning, ingen sjuksyrredräkt eller långkjol med blus. Men då fans det ju inga andra jäkla alternativ! Tänk att den tiden skulle jag velat uppleva mest av allt på denna jord men ett liv utan mjukisbyxan, färgteven och micron, skulle jag inte klarat mig särskilt länge.
Mjukisbyxan = Jag hade aldrig gått utanför dörren utan att känna mig bekväm.
Micron = Jag skulle dö av matbrist.
Teven = Jag skulle bli för påfrestande för min stackars omgivning ( munnen skulle gå i ett ).

Så alla dessa vad man tror "meningslösa uppfinningar" som egentligen inte ska ha med människors kärlek till varandra att göra och som vissa anser bara tar upp onödig tid man kan lägga ner på annat, som tex relationer till familj och vänner, dom kan ta sig i arslet. För kan du inte prata medan du går, ser, eller väntar på att microjäveln ska plinga är du antagligen utvecklingstörd och utom allt hopp ändå.

Nu talar vi vuxna friska människor, inte småfolk under 12 bast och inte en enda av karlsläktet.
Ja som sagt, tanken löd mer bestämt: Vad skulle jag göra på 50- talet?
Antagligen röka på, använda knallrött läppstift och ligga runt till Johnnys ljuva "Walk the line".
Man kan alltid drömma. Ha.

I miss my friend

Igår slutade jag fyra, handlade upp mig på lite nödvändigheter, framförallt Alices 4 års present!
Det måste nog vara bland det sötaste jag sett! Sedan vandrade jag hemåt för att städa och duscha.
Så skönt att ligga i ett varmt bad nu när det börjar frysa på ordentligt!
Kaffebesöket dök aldrig upp men däremot vart kvällen perfekt på alla sätt och vis ändå, trots att jag bara
spenderade den hemma. Mamma var gullig och kom över med Max dator som jag ska få låna medan han lånar min teve. Väldigt bra byte då Adam redan har en femtio tummare. Fler kanaler är på ingång också!
Skönhetssömnen som jag så länge varit utan hoppas jag börjar bli bättre nu när jag sover i det andra
rummet i lägenheten. Jag slipper Adams snarkningar ( och han slipper mina ) och jag behöver inte ligga på en stenhård madrass längre. Känns som om livet börjar ordna upp sig och allt känns rätt bra måste jag säga.
Stinas lilla huvud i min kupade näve idag när hon vila på min mage gjorde mig ta mig fan rörd.
Hon är den enda varelsen på denna jord som iallafall alltid kommer att prioritera mig först. Ha!
Tragiskt va? Skämt å sido. Det enda som stör mig nu är att någon man trodde man känt till grunden
( och mer än så ) har blivit en totalt vidrig person. Hur kan det komma sig?
Vart tog mognaden och vettet vägen? Finns det bara ytlighet och bitterhet kvar av människan?
Sorligt. Jag kan inte riktigt förstå... Hur kan man se sig själv så bottenlöst i helt andra ögon än vad som är sant? Och verkligen tro på det själv? Eller svider sanningen för hårt i bröstet?
Det är mer illa ställt än vad jag någonsin hade trott.
Tacka Gud för den vetenskapen.

Hur svårt kan det vara att tacka ja?

Nu är det andra gången sen i söndags jag blivit bjuden på middag och vad felet på mig sitter när jag blir helt handlingförlamad och hellre smiter undan vet jag inte. Jag börjar bli lite smått irriterad på mig själv...
Det är ju precis sådana händelser jag behöver! Dessutom är karln hur go som helst, ser bra ut och
visar på alla sätt och vis att han är intresserad av just mig. Så vad är då problemet?
Att han är snickare är enbart ett plus men det där med villa och unge... Det skrämmer skiten ur mig.
Visserligen är flickan inte så många år och jag tycker ju om barn men att träffa henne så här tidigt när
jag inte ens vet vad jag vill känns ju bara dumt... Och eftersom det är hans vecka med prinsessan så
innebär en middag med hohnom ikväll att jag skulle träffa det lilla livet. Nervöst.
Okej alla dom underbara ungar som alltid är omkring, som mina vildar till brorsbarn eller Dexter eller mina kollegors ungar, men det är ändå "mina" ungar, barn jag känner. Jag låter ju som ett riktigt stolpskott.
När jag läst vad jag själv skrivit så är det där ju inte alls jag! Inte på långa vägar, fast tydligen...
Tänk om jag inte känner någonting, om man är intresserad borde man ju aldrig tvekat, eller hur?
Å andra sidan blir jag inte intresserad av någon i första taget och ibland har det krävts många möten innan
det pirrar. Många många många. Åh gud jag vet inte hur jag ska göra. Kanske som igår och hyra två filmer och gräva ner mig med popcorn skålen i soffan och stänga av mobilen ( man kan alltid skylla på att tele2:s skit nät krånglar igen ) och hoppas på att man kan få skjuta upp beslutet till en annan avlägsen dag i en annan mindre påfrestande framtid...

I helgen kommer iallafall Adams son Dexter och då kan jag inte längre låna hans säng och madrass
så över helgen håller jag mig borta över natten. Finns en del olika alternativ att välja på!

Helgen + mån & Tis

Helgen var toppen rolig! Både fredagen, lördagen och söndagen!
Allsång, väskborttappning, underbart sällskap, många skratt ( och många öl) senare
så känner jag mig nu på måndagskvällen så yr att hjärnan inte riktigt vill hänga med, men det var det värt!
Igår var vi ett gäng på Roma och det var hur trevligt som helst, fick en av flickorna med mig hem en stund även efteråt så det var trevlans! Dock hade Nathalie inte samma motståndskraft att stå emot Adams vackra gitarrklinkande och jag trodde helt ärligt att tjejen skulle börja grina... Haha.
Måste säga att det känns skönt att vara på banan igen och jag vill tacka min far för världens klokaste och bästa samtal i söndags. Tack för att du förstod, förlåt om jag gjort dig orolig på grund av mitt val av kärlek det senaste året, som jag kämpat med när jag borde förstått att det var lönlöst för länge sen. Men ibland är det svårt att lämna en männsika man älskar så mycket, men nu har man strypt hjärtat och livet går vidare, men det går fortfarande inte en dag utan att jag tänker på honom. Om allt ändå vore annorlunda...
Jaja, nog med det, har andra spännande grejor på gång och bara man är någorlunda upptagen så går tiden fortare och det är väl tiden som läker alla sår? Bland annat är körkort snart prio ett och pappa ska sponsra på
en intensivkurs, och förhoppningsvis kan jag köra med Dennis lite också. Det är någonting jag verkligen vill och måste ta tag i nu! Idag är det tisdag och inte måndag förresten, jag sov ingenting denna natten heller och jag tror
inte enbart det beror på den hårda madrassen jag ligger på... Jag har bara så svårt för att somna in, hemskt konstiga drömmar har slagit till också och det känns alltid så verkligt när jag vaknar upp igen. Men det är ju lite lustigt, för drömmer jag så sover jag ju också naturligtvis... Så hur gick det där ihop?
Jag hoppas bara sömnproblemen ger med sig snart iallafall! Efter jobbet blir det till att hyra filmer och mysa hemma ensam i soffan. Adam tar en tidig buss varje morgon och är inte hemma förrän tidigast 21:00 om han inte dessutom ska böga sig på gymmet. Kan vara bra för en att vara ensam lite också, jag har ju El Stino!
Ska antagligen fortsätta jobba nu ( eller fortsätta läsa boken av porrskådisen Jenna James , sjukt bra bok! ), men man kan ju inte undgå att säga att man ibland känner för att vara ensam totalt när man läser vissa stycken. Sjukt porrigt och jag har inte längre någon karl! Ha, fan.

Fan vad jag tjatat om helg! :)

Fredag! Tjoho! Äntligen! En till natt utan sömn men det gör ingenting nu när helgen äntligen är kommen!
Ska träffa hönsgården efter jobbet ( bestående av mamma, Caroline och Tove ) och ta en öl på Guldpandan innan vi drar oss hemåt. Sen blir det antagligen vin och ännu mer sällskap, med bland annat Adam, den spjuvern!
Jag hoppas på utgång då det var ett tag sen och som vanligt lär vi inte komma iväg förrän tolv, halv ett på natten.
Vilket börjar bli ganska så irriterande då krogen stänger 02.
Det ska bli spännande att se vad dom nya krogarna som ska öppna i Åkersberga har att bjuda på, just nu är valalternativen inte många inte... Igår efter jobbet gick jag hem och laddade upp för programmet Lyxfällan!
Oj vad jag och mamma skrattade! En gammal vän till mig, Dennis, var nämligen med i programet och man kan
väl säga att det har gått allt annat än bra för honom den senaste tiden. Stackarn. Jag hoppas han ordnat upp sina ekonomiska bekymmer och felaktiga prioriteringar idag... Varför ska den gamla epa- raggarn åka runt i ett vrålåk för 190.000 och åka limmo till krogen? Haha. Ja jävlar. Man slutar tydligen aldrig att förvånas...
Nu har man iallafall fått i sig lite lunch på jobbet och det är tre timmar kvar innan man får åka hem.
Har så fruktansvärt ont i magen... Blir alltid lika orolig för allt möjligt när det gäller det där jävla mellangärdet.
Kan sätta en peng på att jag både har magkatarr och magsår vid det här laget... Eller så är det nuvaringarna, eller så är det något mycket värre än så... "Fy"...
Imorgon flyttar dessutom jag och El Stino, får se hur lång tid det tar innan man får en egen lägenhet sen.
Jag vill ju bo själv med min lilla familj ( Stina vill säga ), och kanske skaffa henne en lillebror. Ha.
Hon blev ju av med sin Kvarten och jag önskar att jag hade möjlighet att ha honom iställer för P.
Dom har ju ändå trehundra katter på lager ändå.
Nä, ut och pyra och vänta på att klockan slår halv fyra :) HELG!

Snart är det helg för hela slanten!

Fy fan vad jag vart hungrig! Slängt i mig inget mindre än åtta rostade brödskivor med skinka och ost nyss och det behövdes!!!Inte hunnit äta mycket på hela dagen då jag fått sitta på DS i flera timmar pga jobbet.
Nu vart jag proppmätt! Några Ballerinakakor på det här sen får jag hålla mig till mina Turkisk Peppar...
Kollade lite resor igårkväll till i februari och frågan är vart man ska åka... Som tur är har jag resesällskap som också vill ha något att se fram emot så det är bara att tuta och köra!
Skulle inte alls sitta fel... Jag har dessutom ansökt om körkortsbevis, vilket borde gå igenom.
Fick dock lite kalla kårar i nacken när personen jag antagligen ska köra med började fundera på
om det spelar någon roll med ett antal fortkörningsböter, en och annan misshandel osv, i bagaget. Ha.
Mmm lät ju toppen. Tur att jag inte fråga mer än så. Är knappast orolig eftersom jag vet så mycket om
killen ändå, en rolig detalj i sammanhanget bara. Jag hoppas det går vägen!
Imorn är det som sagt fredag och jag längtar totalt :) Ska bli så skönt.
Rasten slut.

Sons of anarchy

Spenerat nästan hela dagen och kvällen hos Tove med denna serie, sjukt bra!
Kom precis två trappor upp från henne igen och har inte ens behövt byta om från mina pyamasbyxor,
T-shirt och Svettiga Elvis tröja! Nice. Saknar någon att tycka om, varför ska jag ha så svårt för sånt?
Då menar jag fullt ut... Att bli kär? Om drygt en vecka fyller man 23 och när det kommer till kärlek är jag på ruta ett igen.
Känns som om att barn och det lugna livet tankarna får vänta, livet som singel kanske inte är så tokigt ändå...
Eller jo, när man inte var beredd på det så blir det ju just det, tokigt. Alldeles fel. Nu är man inställd på kärlek
och då vill man inte ha ytliga förbindelser, och tvärtom, för den delen. Jag undrar hur lång tid det kommer ta att vänja sig?
Jag tror ändå att det värsta är över... Förhoppningsvis kan helgen med bland annat Tove bjuda på roligheter :)
Två dagar kvar sen är det äntligen fredag! Jag måste tidigare till jobbet imorgon och jobbar till sent, väl hemma
måste jag se en vän på tv, LYXFÄLLAN.se. Ha.

23:00

Värsta pojkväns akademin har just gått på teve, lika bra att skicka hela Berga på en kurs. Ha.
Till följd av karatefylla, dit finns det ingen anledning att någon i Berga behöver skickas på kurs.
Alla är redan självlärda... Jag och mamma myser i vardagsrummet med tända ljus och gapskratt!
Vilka sjuka program! Pratade med Tovelito ikväll och jösses vad hon lät sjuk, skråla fram som en kråka!
Jag får gå och handla åt henne imorgon om hon inte orkar följa med. Lille vän! Hon måste vara frisk till på fredag
då vi måste umgås. Har chatten öppen på facebook och både bloggar och ser på tv samtidigt. Vilken mupp jag blitt...
Jag var tvungen att styra upp Max skolprojekt om ett vinarbete han vägrat göra i tid fastän han haft en månad på sig.
Lata unge! Och vi får verkligen tjata på honom för att han ska ta sig upp till skolan, ändå sover hans vänner här varenda kväll... Nu har iallafall hans otroligt snälla syster sett till att han inte får underkänt men det tog sin lilla tid!
Jag har haft en toppen dag på jobbet och är ledig imorgon.
Jag hann dessutom med att både sola och hämta saker i Dennis förråd efter jobbet.
En salig blandning av dvdn, nuvaringar och vinterskor. Ha. Jaja, nu har jag laddat ner en rysar serie som jag tänkte spendera natten med. Nu saknas bara en krambjörn....

En påhittad känsla

Idag hade jag ett otroligt givande samtal på vägen hem som fick mig att förstå ett och annat.
Jag kände igen mig så otroligt och det personen uttryckte med bara ett par meningar är precis
åt det hållet mitt liv började att gå åt! Svartsjuka. Vilket ämne. En påhittad känsla som egentligen inte finns. Den enda gången svartsjukan är äkta är när den agerar med fakta, resten är bara illusion. Personen i fråga har själv vart i den sittsen, många förhållanden hade gått i stöpet på grund av hans svartsjuka. Sniffande på sambons trosor, påhittade misstankar blev till stora gräl och äkta anklagelser och till slut visste han inte vem han var längre. Det han hittade på för att kunna anklaga sin kärlek för otrohet blev till slut verklighet. En farlig sådan. Han förstod aldrig under dom här åren att han blev sjuk av det, hans tankar blev hans verklighet. Han levde i en illusion som var farlig för både honom och sambon.
Det enda han förstod i slutändan när vreden av hans påhittade illusioner var över var att han förlorade dom kvinnorna han kom sig för att älska enormt. Han trodde att han var beskyddande när de levde i hans fängelse.
Allt eskalerade ännu mer av alkoholen och många gånger när hans ord inte räckte till var han nära på att slå.
Det var då han förstod att han behövde hjälp. Efter några halvlånga förhållanden och brist på självrespekt som svartsjukan skapat i hans inre bestämde han sig föralltid. Aldrig mer ville han vara fångad i detta fängelse som svartsjukan höll honom i, och aldrig mer ville han förlora en till människa han höll kär på grund av hans djupa problem. Han förklarade för mig att hur mycket han än sårade dessa kvinnor så måste man förstå att sämst mådde han själv. Han gick alltid lottlös ur varenda relation i hopp om kärlek. Han förklarade det såsom att " tänk dig att varenda dag tro att din partner är otrogen och gå igenom den smärtan i huvudet, varenda dag, om och om igen", så hade han det... Det skulle jag inte önska min värsta fiende ta mig fan. Hur han tog sig ur det? Han bestämde sig för att inte såra någon mer, men mest av allt bestämde han sig för att han faktiskt var värd att få må bra, att få uppleva kärlek på riktigt utan ständiga tvivel. Djävulen själv kan veta vad han gick igenom. Han kommer aldrig bli av med svartsjukan, den rinner genom hans vener... Men den är under kontroll. Resultatet blev ett par fina barn och en familj att älska, tills frun plötsligt lämnade honom efter många år av ett lyckligt äktenskap. Och trots att hon lämnade honom för en annan man, lät han inte svartsjukan ta över igen. Den lurar i honom som en varg och trots att han gick igenom en riktig tuff period efter skiljsmässan tänker han inte ta med sig sin tragiska vetenskap om att han blev sviken av just denna kvinna med sig till nästa förhållande. Han gick med på att det är livets gång och att han själv svikit så många kvinnor som var underbara genom att misstro dom jämt,
det ingen tänkte på var att den han svek mest var sig själv.

Tack för samtalet. För att du bjöd på din historia.
Allt kan inte skrivas här men det betydde guld.

Just idag mår jag bra!

Tisdag. Lunchrast. Dagen började jobbigt och inte en blund sömn på hela natten!
Så eftersom jag varit vaken var det hyfsat lätt att gå upp imorse!
Sen att det regna och var tvärmörkt är väl en annan femma...
Konversationen från igår gnagde fortfarande i medvetandet och jag kunde inte riktigt släppa tanken på hur
orättvist det kändes. Sårbarheten gick över i vrede och tankar som att jag helt enkelt får förstå att han är en
enkelspårig idiot som inte vet mer om livet än att anklaga folk och skylla på alla andra för hans misstag.
Man är kanske inte Guds bästa barn själv men nog fan står jag för vad jag gör och inte iallafall.
Den där jäkeln erkänner skit han gjort, kastar skit på en och svarar sedan med ett enkelt hejdå.
Och jag som sagt till alla att personen i fråga är intelligent! Ha. Han klarar inte ens av ett vuxet avslut.
Äntligen kom dag helvetet när jag känner mig glad och mår bra helt genuint. Jag är lite i chock faktiskt, senast
inatt spelade känslorna ping pong med mig. Jag önskar jag kunde säga att jag inte kommer att känna så igen men antagligen kommer dessa känslor att krypa på mig många fler gånger...
Jag måste bara lära mig att rensa bort dom och förstå att jag inte är värd hans elände...
Han gör det så mycket lättare genom att höra av sig mellan varven och göra en förbannad.
Det är lättare att vara arg än att ha sorg i hjärtat! Nej fy fan, idag börjar Ellis ta nya tag.
Bortbjuden på middag imorgon iallafall, härligt! Sen på fredag ska jag flytta mina grejor och fira med en kvällsöl
med Adam. Det var nog hundra år sen sist vi sågs på det viset. Och att äntligen känna att det är okej att
prata med honom igen ( eller vilken grabb som helst egentligen, om så brevbäraren ) utan att slippa bli anklagad för allt möjligt skit så att självförtroendet körs i botten! Nä fy fan!
Rasten över, rödspättan slut!

Who wrote the book of love?

måndagkväll. Vädret är fortfarande skit men sinnesstämningen är något bättre efter en skön helg hos min bror och Martina. Länge sen jag skratta så mycket en söndag, känns det som. Max ville följa med också så att han äntligen fick se hur dom bor. Synd bara att jag inte hann träffa Juni. Det bjöds på Oxfile och långpanna med rotfrukter och potatis till, helt perfekt tillagat! Det godaste köttet jag någonsin ätit tror jag minsann.
Eftersom förhållandet pang tog slut förra helgen så blir boendefrågan minst sagt lite halvjobbig för mig nu.
Köerna är långa och en tvåa kan bli svårt att få. Det kan åtminstone ta sin tid.
En vän som har mycket utrymme har erbjudit sig att jag kan bo där tills jag hittat något annat och det är ju väldigt snällt.
Jag måste bara få tag på en säng först. Peppar peppar. Hos mamma blir det alldeles för trångt och inte en lugn stund knappt, det kommer inte funka i längden utan ett eget rum. Det är jobbigt att inte ha något val.
Hade nyss en jobbig konversation som ledde till en ordentlig klump i magen. Hur ska man få den personen att förstå?
Så ledsamt och det gnager i magen när man tänker på kärleken som finns där men istället för att försöka ändra på situationen så slänger man tydligen bort relationer... Men man kan ju inte heller tänka att om det bara vore annorlunda så kommer det att funka, när man inte vet vilka verktyg som krävs... Det är synd att det ska bli påhopp och smutskastning av det som varit och jag försöker verkligen att hålla mig utanför. Trots allt bryr jag mig om människan till tusen och det är svårt att veta vad man ska ta sig för. Att glömma går visserligen inte än men att minnas gör ännu ondare.
Nej fy fan. Saknar Kvarten just nu, min bebis. Honom lär man väl aldrig få se igen.


Iprenknaprarn.se

Så har man varit hemma några dagar sen man ramla på jobbet i tisdagskväll. Suck.
Som tur är fungerar värktabletter och det verkar enbart vara musklerna som tagit stryk.
Inatt fick jag det samtalet jag fasat för. Okej att ringa nykter men att prata med en dum kråka
halv tre på natten är inte det roligaste, speciellt när man redan mår som man gör.
Har man sån här separationsångest över en karl, hur fan kommer man då känna det när man får barn?!
Hmm.. Nu är jag iallafall less på att bo i sängen och på soffan, vad läkarna sa måste jag försöka röra ryggen
så gott jag kan så en promenad dör man väl kanske inte av :)
Alice skulle ha sitt 4-års kalas imorgon men lilla hjärtat har den oturen att hon blivit sjuk!
Kalaset går av stapeln den 20 november istället, då jag själv blir deprimerande 23år...
Kunde inte tiden stannat vid 20?
Allt var så mycket lättare då.

Trött

Jag är helt slut men jag har inte kunnat sova mycket alls inatt.
Jag och Tove spenderade hela gårdagen i centrum med att shoppa och
gå till Armada. Inga lägenheter så långt ögat når... SUCK!
Jag skulle så gärna vilja ha en etta eller en tvåa!
Sedan begav vi oss hem med Nathalie i släptåg och spenderade kvällen hos Tove.
Sedan hos Nathalie och så... Ja. Jobbpasset idag 14-21:45 känns bara allt för tröttsamt.
Jag kan inte förstå att jag ska vakna så tidigt! Är väl känslan i kroppen som kommer ikapp en.
Jag spyr av uttråkning! Jobb jobb jobb. Jag skulle behöva konstant roligt just nu!
Någonting som ljusnat litegrann är att en viss snäll person har hux flux faktiskt erbjudit sig att
lära mig köra bil så jag kan ta mitt jäkla körkort någon gång!
Vilket gjort mig jätte glad! Skulle jag ta körkortet och skaffa en bil har jag ju helt plötsligt mycket
mer boende möjligheter dessutom!
Typ Norrtälje  :)

Tack till min underbara familj och vänner.
Vad vore livet utan er?


?


Jag mår verkligen illa. Kan någon vara vänlig att ge mig tillbaka mitt hjärta och gräva fram själen så att livet kan få gå vidare såsom jag vill ha det? Nerverna sitter utanpå huden och varenda ögonblick blir lika påtagligt som en timmes smärta. Lovade jag inte mig själv att aldrig mer må så här igen kanske?...
Vad livet hade varit lätt om allt enbart berodde på en själv. Om inte kärlek och relationer fanns och om du bara inte älskade honom så mycket... Finns det någon manual om hur man går vidare? Precis som för bilar att rulla?
Varför blir vi människor så maktlösa när vi inte kan vara med en person vi älskar, när man är omringad av så många fler? Varför just den jäveln?
Jo antagligen, all kärlek, alla framtidsplaner, alla skratt, alla minnen, alla älskvärda stunder, alla tvära jävla framtidsplaner. Man ligger på noll igen och inser att man måste bygga upp allt detta med någon annan en vacker dag igen och man tappar nästan andan. Hur ska det någonsin bli möjligt?
Jag får lyssna på vad alla säger och ge det tid och försöka att inte drunkna i mina egna lungor sålänge.
Det finns ju ändå alltid en morgondag.




RSS 2.0