Here we go again

Måndag förmiddag. Jag kämpar vidare på jobbet sen är man äntligen ledig imorgon.
Ska njuta av en mysig filmkväll med Pontiak ikväll. Vilket inte han vet om,men som jag
knappast tror att han har någo emot...
Jag fick två små souvenirer från Pontus från fjällen, bland annat ett jätte coolt avlångt ljus.
Hur coolt som helst, kan användas både som Dildo och att bränna ner lägenheten med ;)
Denises mage har sakta men säkert blivit större
och snart får vi veta om det är en liten pojke eller en flicka!
Det är så synd att jag jobbar när hon ska till barnmorskan. Det känns verkligen som om jag
behöver lite semester nu. Längtar till sommaren, som värkar närma sig med stormsteg.
Det har varit strålande sol i en hel vecka i rad nu!
I helgen är jag treledig. Lördagen vill jag göra nått mysigt med mitt hjärta.
Hoppas hoppas på fortsatt bra väder!

Ja just det, ska börja hänga med Tovis ut och gå två gånger i veckan, om vi håller det :P
Ska bli super mysigt att få träffas även på veckodagarna, vilket man aldrig finner så mycket
tid till annars... Det är inte alltid kul att vara vuxen.

Kära söndag

Gud vad jag är trött. Kändes bättre tidigare idag när jag och Pontus tog en promenad till Ica
men nu när man varit på jobbet några timmar känner man sig helt sänkt. Kanske för att man
fick en timme mindre sömn inatt, och inte mycket sömn alls överhuvudtaget.
Kvällen spenderades med min älskling. Bara han och jag. Som jag har saknat honom!
Det är helt sanslöst hur han har berikat mitt liv och alla sätt han gör mig så otroligt lycklig på varje dag.
Han är den bästa personen i mitt liv nu. Jag hoppas föralltid.

LördagsRast!

Jaa... Vart är jag då, denna soliga lördag. På jobbet kanske? HUR KUNDE JAG GISSA DET...
Vart skulle jag annars vara? Hemma hos mig själv kanske, och vänta på att mitt hjärta
ska komma hem från fjällen! sju långa dagar har nu gått och han är äntligen på väg hem till mig igen!
Inga mer sömnbesvär för att man ligger ensam om nätterna ( Tacka Kvarten för att jag ens har överlevt nätterna )
och kärleken genom pussar och kramar är snart på tomgång! Inte bara den kärleken kan jag säga...
Idag ska älsklings Alice till mor min, min bror skulle lämna henne vid 10:00 tiden då han ska fortsätta iväg på bilbesiktning.
Måste vara jobbigt det där... Det går iallafall mot ljusare tider och idag fick man äntligen ta del av lönen.
Bottenskrap till skatteåterbärgningen som bara gav mig en fjuttig tresiffrig summa. Bättre lycka nästa år får man väl nästan säga. Nä, låt nu tiden gå fort så jag får träffa min fjällbjörn snart!

Fy vad jag älskar er!

Jag vet inte varför jag fick detta infall, men helvete vad jag älskar min familj.
Har precis dragit i mig kalopps på jobbet och rasten är inte riktigt slut än.
Jag älskar alla helt hux flux, allt från mina puckon till bröder, stora som små, min syster,
som inte har samma blod men samma sinnen. Mina bröders ohängda flickvänner, som fött fram
dom finaste små knoddarna man kan tänka sig. Alla ser precis ut som faster ( vissling ). Ha.
Ett stort plus är också att dom är mina vänner och jag är otroligt glad över att Kimmen och Tusse har träffat just dom.
Det behövs två stålkärringar för att stå ut med mina bröder så därför, en stor guldmedalj till Tina och Elin!
Hur fan står ni ut? Tiderna kanske har förändrats?, förbättrats? ;)
För att inte prata om farmor, världens finaste människa, och mormor också naturligtvis,
på ett helt annat speciellt vis. Sist men inte minst mamma och pappa. Dom finaste i världen.
Mamma kan va bra dum ibland men hon ställer alltid upp för mig och är världens bästa lyssnare
när jag behöver henne. Vu kan göra det mesta tillsammans och jag älskar henne gränslöst.
Pappa bor jag en bit ifrån och nu när man är vuxen räcker sällan tiden till,
men det finns ingen tvekan om att den människan är lika genomgod som påven själv. Och kanske snäppet snyggare? Haha.
Farsan är den bästa mannen i mitt liv. Finns inte någon som kan nå upp till hans skyar. Till och med bättre än du Pontus. Men välkommen till familjen hjärtat.

Jag älskar dig!

It just another manic monday

Min katt har ätit upp min internetdosa och rent ut sagt spottat ut den igen.
Så därför har jag inget internet hemma nu och jag tror att det kostar uppåt tusenlappen att få en ny.
Det får Kvarten betala med att inte bli kastrerad denna månad, som Pontiak ändå skulle få betala så
än en gång har man gått back utan att man klantat sig själv på nått vis. Suck. Men men. I lördags åkte min älskling till fjällen. Jag har tagit det ganska kallt och jag har ju vetat om det länge men min söndagskväll var läskigt ensam.
Gud vad jag sakna honom då. Som tur är hörs vi varje dag. Hoppas veckan går snabbt.
Kortfattat blev lördagen väldigt bra för att jag fick träffa min Tove !
Vi var hemma hos mamma, pladdra om utgång men det blev aldrig av. Söndagen käkade jag och Adam
på Roma efter att han gjorde mig sällskap på ICA. Jag hade nästan glömt hur förvirrad den människan är!
Helt kolosalt till det! Haha. Men det var trevligt att få prata lite med honom igen. Även om man var sliten och trött som en kanelbulle efter 200 graders värme... Sen låg jag med katterna i soffan hela kvällen och kollade på film.
Till slut blev det för mycket och jag svek för det inre trycket. Sängen har aldrig känts så skön som inatt!
Och inte så tom heller... För den delen.

Mormor

Jag glömde visst att berätta att jag träffade mormor hemma hos mamma i onsdags.
Hon var där på middag. Vi fick lite presenter och vi utdelade med varann vad som pågår i våra liv.
Hon har verkligen blivit framgångsrik! Har världskända designers som kunder och uppslag
om henne i tidningarna som om hon hade betalat för det hade kostat henne flera hundratusen i PR-pengar.
Snacka om att hon har byggt sig själv ett namn. Så har hon bara bondlurkar till släktningar här
hemma i Sverige... Men det är fina grejor det också!
Mormor och Loke lekte som tokar så jag drog mig hem till slut. Vi bestämde att jag och mamma ska
åka in till stan imorgon ( lördag ) och äta middag med mormor och min moster.
Det ska bli mysigt! Sen får vi se vart kvällen leder.
Pontus åker iväg till fjällen imorgonbitti så jag blir alldeles ensammen. Får hitta på nått skoj ändå,
det är ändå lördagskväll och förra lediga helgen gick till spillo med att ligga hemma sjuk.

Jag kommer sakna min älskling den här veckan. Tomt och olidligt.
Tur att man har missarna.



Min fina fina bror

Idag rann världens finaste överaskning ner över mitt huvud!
Eller rättare sagt från mamma... Men strunt samma.
Max har bestämt sig för att han vill flytta hem!
Han ska alltså komma hem!
Det kan bara inte bli bättre.
Loke kommer att bli kanon glad, äntligen får han sin bror.
Barn behöver sina syskon nära, speciellt Loke..
Och en annan är överlycklig. Min lilla Mackan.
Den enda lillebrorsan jag ordentligt växt upp med,
såsom med dom två större bjässarna.
Nä, det blev helt enkelt en otroligt bra dag av det hela.
Stackars mamma bara, nu blir det att leta efter en 4-rummare.
Sålänge kan Mackan få använda ett rum hos mig, det står ändå
helt tomt och jag skulle bara njuta av att få ha honom i närheten!

Varför?

Från kylan in i värmen
Jag kom och tänka på det nu
Kanske för att det är så tyst
Du som minns
Du som vet

Evighet som kändes som en evighet på riktigt
Du kan låna mig igen
Du kan förbruka mig igen
Dom himlarna har lämnat mig för länge sen
nu vet jag hur det känns
Jag hatar att bli liten
och vintern är så satans lång igen

Ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig
Två små delar av något stort
För att natten hade bett oss
Du har säkert hört historien
Från kylan in i värmen

En trappa upp
Alltid en trappa upp
Över parken
Och våran smällare

Blås lite här där det gör ont
det kanske ger sig

Lite slit är jag värd
Några fraser är jag värd
Ljug om du behöver
det gör ingenting

Jag hör tågen över bron
Masker som vampyrer
och nätterna som rensades på luft

Ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig
Två små delar av något stort
För att natten hade bett oss
Du har säkert hört historien
Från kylan in i värmen

Hur kan man tacka nej
jag har saknat dig ibland

När stiger röken
från vårens eldar
Visst var det något som hände
eller är det jag som drömmer

Är det jag som drömmer
Du är bättre än du vet
Mycket större än du vet
Men det klär dig att du tvivlar på din duglighet
Det gör man där vi kommer från
jag förstår dig bättre
Vill du nåt så vet du vart jag finns

Ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig
Två små delar av något stort
För att natten hade bett oss
Du har säkert hört historien
Från kylan in i värmen

Du kan säga vad du vill till mig
nu hör jag dig igen

Ibland så var du ensam och då gick vi hem till mig
Två små delar av något stort
För att natten hade bett oss
Du har säkert hört historien
Från kylan in i värmen

Jag kom och tänka på det nu
kanske för att det är så tyst 

Jag vet inte

Det där med att man kan stirra in sig i elden för timmtal.
Det kan jag köpa. Just nu skulle jag kunna slippa allt och
bara få göra det i evighet. Är det okej?
Eller hinner principen med livet knacka på och stoppa en?

Sjuklingens helg

Det har hänt litegrann sen sist. Kanske inga märkvärdiga saker men vad ska då kallas märkvärdigt?
Dödsfall? Iförsig så verkar det finnas gott om det i det här släktet...
I fredags efter jobbet kom Max och hans två kompisar över på middag med efterrätt,
chockladpudding eller paj blev det, mumma! Pontus och jag fortsatte kvällen med,och jag vill understryka för Pontus del, för mycket alkohol. Själv började jag bli ordentligt sjuk och kunde inte slappna av riktigt lika mycket.
Det badet fullt av tända ljus runtomkring som Pontus tappat upp åt mig flera timmar tidigare och alla små presenter jag fick hjälpte tydligen inte mot förkylningar. Vilken osis.
På lördagen var det tänkt att jag och Pontus skulle ta bussen ut till min kära bror och för nu och föralltid min bästaste vän Tina. För en gång skull. Det sket sig totalt naturligtvis. Jag låg dundersjuk i soffan redan klockan sju på morgonen och kunde inte röra mig ur fläcken. Det var länge sen jag kände mig så irriterad på mig själv.
Dessutom sken solen som om jag hade en glödlampa inprintad på full styrka i pannbenet och man kunde nästan
tro att det verkligen blivit vår. Men men... Man kan ju som sagt inte hjälpa när man blir sjuk.
Tusse ringde på kvällen och vi kom överens om att vi får ta det en annan gång snart, kanske när det hunnit bli lite varmare ute. Pontus var borta hela lördagen på någon fånig fisketävling i Svinninge, så inte nog med att man fick ligga sjuk hela lördagen, ensam skulle man vara också! Jävligt orättvist. Vilken "tyckasyndom" mes man blir så fort man är sjuk... Ha. Som tur är hade jag mamma som erbjöd sig att komma över med både ditten och datten.
När pontus väl kom hem den lördagseftermiddagen fick jag återigen blommor, han är fin han , mitt hjärta!
Det kan ha berott på att han är så nedrans svartsjuk, osäker, kalla det vad man vill...
Ibland går det mig verkligen på nerverna!
Han verkar ju jobba på det och vi kanske närmar oss ett resultat. Jag vet bara att jag inte vill leva en enda dag utan honom. Det var ju dumt sagt med tanke på att han åker till fjällen på lördag. Då blir jag helt ensammen.
Mamma är barnledig i helgen så lördagen kan hon och jag ägna åt varandra, men sen då?
Kan inte tänka mig en ensam söndag utan någon att retas med, och vem ska ge mig alla kramarna jag nu är så van vid??? Bara att gå in och handla på ICA själv kommer tamigfan ge mig panikångest... Fan jag börjar bli som Jocke...
Vad hände med den självständiga Ellis som inte behövde mycket för att känna sig hel?
Hon måste gått och dränkt sig. Jag får gotta mig i att Pontus är den som förändrats mest av våran "turteduvor"
stil och hur kär jag än blir kommer jag alltid ha vettet kvar att känna igen mig själv.

Så till Max, min fina lillebror! Vi fick spendera en sista myskväll ihop i söndags innan du åkte hem igår.
Jag saknar dig redan enormt mycket och du gör hela familjen hel när du är här.
Så därför tänker jag tjata på dig ännu mer -FLYTTA HEM!   <3
Jo, en sak till, mormor kommer till mamma på middag imorgon, hela vägen flugen från Boston.
Jajamänsan. Skjut mig.




Inte ett moln

Nu är det torsdag redan och i måndags kom Mackan, bror min alltså! Gud vad jag älskar när han är här.
Jag har förstått av mig själv hur mycket jag saknar honom varje dag. Snart sjutton år fyllda dessutom.
Morgonen började med ett glädjande sms från Tovisen, jag älskar och saknar dig också min fina sessa!
Senare påväg till jobbet kackla jag med Nisan som låg hemma spyfärdig och kollade på "Trassel".
Barnfilmen alltså. Tydligen jätte bra. Ha. Som jag så fint sa till denise var att det lika gärna kunde varit
titeln om vårt liv, "Trassel" alltså. I måndags kom Denise och Mackan över för en filmkväll med mig och
Pontus och i tisdags blev det att knalla över till mamma en stund på kvällen för att träffa Juni, Tuss och Martina
som släpat sig dit. Synd bara att det var en vardag och dom inte kunde stanna så länge, men förhoppningsvis
får vi ta igen det på lördag. Vi bestämde nämligen att då blir det en tripp dit, ut i urskogen. Där man egentligen
hör hemma... Pontus tyckte att första mötet med andra sidan av släkten var bra iallafall, trots att brorsan knappt sa ett ljud till honom men sånt får man väl räkna med. Kan inte påstå att det inte var likadant med både Tobbe och Adam. Iförsig var jag och Adam aldrig tillsammans. Men ändå. Knäpper dom en bärs ihop så vet jag av erfarenhet att det nog löser sig. Nähä, nu är tamigfan rasten slut.
Stäng käften, sluta tugga och gör nån nytta. Och hoppas att det inte blir någon storm ikväll, som mamma sa.

Darryl Worley

I miss the look of surrender in your eyes
The way your soft brown hair would fall
I miss the power of your kiss when we made love
But baby most of all

I miss my friend
The one my heart and soul confided in
The one I felt the safest with
The one who knew just what to say to make me laugh again
And let the light back in
I miss my friend

I miss the colors that you brought into my life
Your golden smile, those blue-green eyes
I miss your gentle voice in lonely times like now
Saying it'll be alright

I miss my friend
The one my heart and soul confided in
The one I felt the safest with
The one who knew just what to say to make me laugh again
And let the light back in
I miss my friend

I miss those times
I miss those nights
I even miss the silly fights
The making up
The morning talks
And those late afternoon walks

I miss my friend
The one my heart and soul confided in
The one I felt the safest with


feberknäpp, 34,6- Vad fan är fel?

Nu tänker jag garanterat ge upp alla förslag på att behålla människor i mitt liv som man verkligen älskat.
Att vara den enda som kämpar ensam om vänskapen känns inte rättvist.
Som mamma sa, varför vara så kärleksfull och bry dig om folk så mycket, till det yttersta, när du ändå inte
får något gensvar? Huvudsaken är att jag vet vart jag har mig själv och allt det jag har sagt vad det gäller
att älska någon, den vänskapen stämmer. Det var äkta. Iallafall för mig.
Vettiga människor tycker att " gå vidare ", men är det bara jag som vill kämpa för vänskapen idag?
Att träffa en person man älskar behöver inte alltid leda till giftermål. Måste man jämt ha kakan och äta den samtidigt? Sen briljerar man men stora ord som " jag finns alltid här för dig". Så fan heller.
Varför prioriteras inte vänskap? Det finaste vi har jämnsmed kärleken.
Så därför, från och med nu, ska koncentrationen helt och hållet ligga på alla dom underbara personer som
förgyller mitt liv i nutid. Alla dom som finns kvar.
Jag älskar er <3

 Pontus, gull, jag vet att du inte läser det här men du har rätt. Jag älskar dig.
 Tack för den smöriga sången du skickade alldeles snyss. Det värmer i jobb mörkret! 
 Och snart har vi ett helt nytt kök, nya vitvaror, parketgolv och nya tapeter i alla rum.
 Vilken dröm! <3

Tisdag. Igen.

Nu har man en sån där hästvecka med jobb framför sig igen! Vill säga bara långa pass och jobb
tisdag onsdag torsdag lördag söndag måndag tisdag. Men det får väl gå, precis som allt annat.
Det har åtminstone blivit första mars idag ett vi är helt plötsligt ett steg närmre våren!
Från att ha varit tre ledig nu känns det väldigt skumt att komma till
jobbet. Tänk om man kunde vara ledig föralltid. Kortfattat och utan detaljer såg min helg ut ungefär såhär:
Fredag: Efter jobbet blev det ett välförtjänt glas vin med älsklingen. Jag mådde inte så bra och hade huvudvärk
men efter en treo pallra vi oss över till mamma och hade riktigt roligt. Synd bara att jag inte fick med Pontus och
Nettans danssteg på bild... Haha. När vi sen skulle ta oss hem igen blev det en taxi för att först kunna köpa cigg,
vilket blev en lång procedur som ledde till att Pontus blev tusen kronor fattigare... Han hade självklart tappat bort kortet och fick lägga passet i pant. Men snäll som jag är står jag för det då han ska till fjällen den här månaden och behöver alla
pengar han kan få. Jag får se det som ett sparkapital som jag får tillbaka nästa månad. Lördag: Vaknade sent. hälsade på hos Pontus underbara mamma några timmar på vägen till Caroline, så nej, det blev ingen båtresa denna helg men det kommer nog snart ske det med! Hos Caroline blev det livat då Håkan skulle komma på besök, vilket är Carolines förredetta man sen långt tillbaka. Han är nyskild nu och bor ute i urskogen, i närheten av min släkt om inte annat, Knutby.
Han har varit tillsammans med min mor för många år sen och jag har alltid kommit ihåg honom som en riktig sportfåne!
Men tvärtom, han var helt klockren. Tänk vad lite landtluft i ett gäng år kan göra gott för folk!
Senare gick vi hem till mig en sväng och det var länge sen jag skrattade så mycket ! Tack för det ni underbara människor. Söndagen: Bestod av enbart mys och chipsätning i soffan med missarna och Pontiaken. Måndagen: Sista lediga dagen innan ångestveckan dyker upp... Storstädning och soffhämtning stod på kartan här. Vi kastade våra gamla skitsoffor och bytte ut dom mot en ny hörnskinnsoffa som vi fick av Ann-sofie då hon skulle köpa en ny. Blev faktiskt riktigt bra!
Och på fredag kommer Akelius jävla besiktningsman äntligen! Nackdelen är att det är på min enda lediga dag men det är ju ett måste. Har sagt åt mamma att hon får ta och vara med. Stor utskällning på gång!
Jävla föreningar och myndigheter. Dom kan ta sig därbak...
Dessutom, semestern är ansökt och klar.
Om allt går som jag vill blir det vecka 29,30,31,32
den här sommaren. Alltså industrisemesterns period. Förra året hade jag en så tidig semester att det knappt var en enda förutom Tovisen som var ledig. Jaja. Nu till jobbet. Igen.


Tisdag kväll.

Nu har man en sån där hästvecka med jobb framför sig igen! Vill säga bara långa pass och jobb
tisdag onsdag torsdag lördag söndag måndag tisdag. Men det får väl gå, precis som allt annat.
 Det har åtminstone blivit första mars idag ett vi är helt plötsligt ett steg närmre våren!
Från att ha varit tre ledig nu känns det väldigt skumt att komma till
jobbet. Tänk om man kunde vara ledig föralltid. Kortfattat och utan detaljer såg min helg ut ungefär såhär:
Fredag: Efter jobbet blev det ett välförtjänt glas vin med älsklingen. Jag mådde inte så bra och hade huvudvärk
men efter en treo pallra vi oss över till mamma och hade riktigt roligt. Synd bara att jag inte fick med Pontus och
Nettans danssteg på bild... Haha. När vi sen skulle ta oss hem igen blev det en taxi för att först kunna köpa cigg,
vilket blev en lång procedur som ledde till att Pontus blev tusen kronor fattigare... Han hade självklart tappat bort kortet och fick lägga passet i pant. Men snäll som jag är står jag för det då han ska till fjällen den här månaden och behöver alla
pengar han kan få. Jag får se det som ett sparkapital som jag får tillbaka nästa månad. Lördag: Vaknade sent. hälsade på hos Pontus underbara mamma några timmar på vägen till Caroline, så nej, det blev ingen båtresa denna helg men det kommer nog snart ske det med! Hos Caroline blev det livat då Håkan skulle komma på besök, vilket är Carolines förredetta man sen långt tillbaka. Han är nyskild nu och bor ute i urskogen, i närheten av min släkt om inte annat, Knutby.
Han har varit tillsammans med min mor för många år sen och jag har alltid kommit ihåg honom som en riktig sportfåne!
Men tvärtom, han var helt klockren. Tänk vad lite landtluft i ett gäng år kan göra gott för folk!
Senare gick vi hem till mig en sväng och det var länge sen jag skrattade så mycket ! Tack för det ni underbara människor. Söndagen: Bestod av enbart mys och chipsätning i soffan med missarna och Pontiaken. Måndagen: Sista lediga dagen innan ångestveckan dyker upp... Storstädning och soffhämtning stod på kartan här. Vi kastade våra gamla skitsoffor och bytte ut dom mot en ny hörnskinnsoffa som vi fick av Ann-sofie då hon skulle köpa en ny. Blev faktiskt riktigt bra!
Och på fredag kommer Akelius jävla besiktningsman äntligen! Nackdelen är att det är på min enda lediga dag men det är ju ett måste. Har sagt åt mamma att hon får ta och vara med. Stor utskällning på gång!
Jävla föreningar och myndigheter. Dom kan ta sig därbak...
Dessutom, semestern är ansökt och klar.
Om allt går som jag vill blir det vecka 29,30,31,32
den här sommaren. Alltså industrisemesterns period. Förra året hade jag en så tidig semester att det knappt var en enda förutom Tovisen som var ledig. Jaja. Nu till jobbet. Igen.


RSS 2.0