SVINKALLT!
Jag håller på att frysa ihjäl. Det är svinkallt både utomhus och inomhus!
Men det är bra mysigt med all snö ute och att halsa skollvarmt te värmer ju alltid något.
Stina har grävt i kattådan i mer än en halvtimme nu, jag förstår fortfarande inte vad det är som
tydligen är så unikt med det... Igår efter jobbet hjälpte jag Peter att hitta en jacka och hittade själv
lite julklappar. Det blir en hård månad på ekonomifronten.
Tyvärr kommer jag bara kunna handla till farsgubben som fyller år och småsyskonen.
Det är för många ungar och gubbar i släkten för att min pånbok ska kunna överleva julen.
Begränsningar. Aldrig roliga, men högst nödvändiga. Gud vad jag längtar till julen, trots att
jag i princip bara ska jobba. Men jag gillar stämningen. Granen, lukterna och ljusen!
Igårkväll när jag kom hem drack jag och Pontiak lite för mycket gögg och la oss ganska så
tidigt. Jag hittade en favoritartist i repris och blev hopplöst skitglad, kanske världens bästa låt just nu,
The everly brothers med "crying in the rain". Varför hade jag glömt just den?
Den fick mig att minnas en person jag tror jag saknar. Tänk att någon man stått så nära helt plötsligt
är flera rymdar bort. En gång visste man allt, delade allt. Nu har man inte en aning om någonting.
Så mycket vet jag iallafall, att det var tillräckligt äkta för att vi ska kunna gå på varandras begravningar
utan att behöva känna att vi inte har rätten att vara där. Själsligt eller kroppsligt.
Dödstragiskt.
Men det är bra mysigt med all snö ute och att halsa skollvarmt te värmer ju alltid något.
Stina har grävt i kattådan i mer än en halvtimme nu, jag förstår fortfarande inte vad det är som
tydligen är så unikt med det... Igår efter jobbet hjälpte jag Peter att hitta en jacka och hittade själv
lite julklappar. Det blir en hård månad på ekonomifronten.
Tyvärr kommer jag bara kunna handla till farsgubben som fyller år och småsyskonen.
Det är för många ungar och gubbar i släkten för att min pånbok ska kunna överleva julen.
Begränsningar. Aldrig roliga, men högst nödvändiga. Gud vad jag längtar till julen, trots att
jag i princip bara ska jobba. Men jag gillar stämningen. Granen, lukterna och ljusen!
Igårkväll när jag kom hem drack jag och Pontiak lite för mycket gögg och la oss ganska så
tidigt. Jag hittade en favoritartist i repris och blev hopplöst skitglad, kanske världens bästa låt just nu,
The everly brothers med "crying in the rain". Varför hade jag glömt just den?
Den fick mig att minnas en person jag tror jag saknar. Tänk att någon man stått så nära helt plötsligt
är flera rymdar bort. En gång visste man allt, delade allt. Nu har man inte en aning om någonting.
Så mycket vet jag iallafall, att det var tillräckligt äkta för att vi ska kunna gå på varandras begravningar
utan att behöva känna att vi inte har rätten att vara där. Själsligt eller kroppsligt.
Dödstragiskt.
Kommentarer
Trackback
