ellinorgalerius

Så har man varit hemma några dagar sen man ramla på jobbet i tisdagskväll. Suck.
Som tur är fungerar värktabletter och det verkar enbart vara musklerna som tagit stryk.
Inatt fick jag det samtalet jag fasat för. Okej att ringa nykter men att prata med en dum kråka
halv tre på natten är inte det roligaste, speciellt när man redan mår som man gör.
Har man sån här separationsångest över en karl, hur fan kommer man då känna det när man får barn?!
Hmm.. Nu är jag iallafall less på att bo i sängen och på soffan, vad läkarna sa måste jag försöka röra ryggen
så gott jag kan så en promenad dör man väl kanske inte av :)
Alice skulle ha sitt 4-års kalas imorgon men lilla hjärtat har den oturen att hon blivit sjuk!
Kalaset går av stapeln den 20 november istället, då jag själv blir deprimerande 23år...
Kunde inte tiden stannat vid 20?
Allt var så mycket lättare då.