Lunchrast!
Torsdagens lunchrast. Bara en dag kvar nu, sen blir det äntligen helg!
Jag och Denise var på BVC igår för hennes första möte med mammavärlden!
Jag höll på att skratta ihjäl mig. Om BVC börjar med klistermärken, eller bokmärken föralldel,
så beror det enbart på att Nisan blåvägrade att ta ett ynka stick i fingret. Men en unge kan hon lätt
tänka sig att ploppa fram mellan benen! Herregud. Men hon tog sitt mod i hand tillslut och barnmorskan
stack till! Jag hade gottat mig mer åt en gynnundersökning men nej då, det blir på tisdag istället, då jag jobbar kväll.
Helvete. Haha. Jag längtar så till hennes lillla knodd kommer, och jag hoppas allt går enligt planerna!!!
Om några veckor får vi veta vilket kön det är också, det spelar egentligen ingen roll men Denise hoppas på en
liten flicka. Om jag ska vara ärlig hoppas jag nog det också. Manligt kön är inget jag och Nisan är direkt experter på...
Vi är ju i princip karlfolk själva...
PS: Kan man längta så mycket efter någon, och kan man vara så här kär?
Står knappt ut utan mitt hjärta på jobbet. Och inte hjälper det att han skrev
ett smörigt meddelande som jag bara älskar alldeles snyss:) Åh vad han är bäst!
Jag och Denise var på BVC igår för hennes första möte med mammavärlden!
Jag höll på att skratta ihjäl mig. Om BVC börjar med klistermärken, eller bokmärken föralldel,
så beror det enbart på att Nisan blåvägrade att ta ett ynka stick i fingret. Men en unge kan hon lätt
tänka sig att ploppa fram mellan benen! Herregud. Men hon tog sitt mod i hand tillslut och barnmorskan
stack till! Jag hade gottat mig mer åt en gynnundersökning men nej då, det blir på tisdag istället, då jag jobbar kväll.
Helvete. Haha. Jag längtar så till hennes lillla knodd kommer, och jag hoppas allt går enligt planerna!!!
Om några veckor får vi veta vilket kön det är också, det spelar egentligen ingen roll men Denise hoppas på en
liten flicka. Om jag ska vara ärlig hoppas jag nog det också. Manligt kön är inget jag och Nisan är direkt experter på...
Vi är ju i princip karlfolk själva...
PS: Kan man längta så mycket efter någon, och kan man vara så här kär?
Står knappt ut utan mitt hjärta på jobbet. Och inte hjälper det att han skrev
ett smörigt meddelande som jag bara älskar alldeles snyss:) Åh vad han är bäst!
Kommentarer
Trackback
