"Du sabbar min image"
Ha, ja, läs texten ovan så kan man ju förstå att det är någonting man inte säger till någon,
speciellt inte till någon du börjat på allvar fatta tycke för. Det finns dock en människa som gört, och det är
Ellinor Helene Galerius. Kunde jag inte vara mer som bror min och enbart hålla klaffen jämt ( åtminstone när det behövs )... Jag hade en helvetes ångest över om jag skulle tacka ja till Dennis middagserbjudande på min lediga dag i tisdags och när dagen väl kom kände jag väldigt starkt att jag skulle ångrat mig om jag tackat nej.
Så med andra ord, nej, jag ångrar mig inte en sekund! Dennis och jag hade det hur trevligt som helst ( inga detaljer) och jag börjar nog faktiskt gilla killen. Mitt arma jon till att göra bort sig har att göra med att karln hade skickat ett hjärta till mig på min facebook och eftersom varenda kotta kan se det fick jag ju självklart lite smärre panik! Ett hjärta? Går det inte lite väl fort i svängarna??? Så därför löd dialogen efter en massa mys, fyra små rätter och två glas rödvin senare ungefär så här:
Jag: Du, det där med att du skicka mig ett hjärta, hur tänkte du då?
Han: Vad menar du? Jag tycker ju om dig, blev du inte glad?
Jag: Ha, ähh, jo, men är det inte lite väl tidigt? Ett hjärta, det kan liksom förstöra min image...
Haha, snacka om att jag är väck. Som tur var har karln humor och verkar ha tagit det med ro!
På onsdagen kom Elin instormandes runt halv nio tiden och gormade att hon ville bjuda på frukost,
vilket passade mig perfekt! Efter det hade vi en urmysig dag på stan, jag, Elin och ungarna, gosingarna!
Det är så roligt att man kan träffa dom och spendera tid tillsammans med dom mitt i veckan bara sådär!
Vilken större lycka det är för själen! Nä, tack för en urmysig dag som sen blev avbryten av bussen till jobbet...
Dessutom hittade jag en vinterjacka, lite strumpor och skit och Alice fick en "Hello Kitty necessär".
Jo just det, en sak till, fick bli mitt andra pusch up behås inköp igår också, va fan, man har ju blivit singel och då krävs ju sånt helt plötsligt, eller hur?! ;)
Nu finns det bara ett problem i paradiset som börjar gnaga alltmer hos mig.
Hur ska jag kunna göra ett val utan tillräckligt med underlag?
Livrädd för att ta fel beslut men man är väl inte mer än mänsklig.
Vill personen i fråga inte ge mig mer tid pga att han är kärlekskrank kan jag tyvärr inte hjälpa det...
Den här gången vill jag försöka tänka på mig själv i första hand. Men det är lättare sagt än gjort...
Ångesten kommer ju smygande om kvällarna ändå är jag rädd. Skit.
Grattis till Adam som fått ihop det med Sara, utan problem eller olika valmöjligheter. HA.
skönt för honom. Skönt med våra "gör oss smartare samtal" om kvällarna också.
Men jag måste säga att han har mer flyt än jag just nu, jag har helt enkelt för många bollar i luften.
speciellt inte till någon du börjat på allvar fatta tycke för. Det finns dock en människa som gört, och det är
Ellinor Helene Galerius. Kunde jag inte vara mer som bror min och enbart hålla klaffen jämt ( åtminstone när det behövs )... Jag hade en helvetes ångest över om jag skulle tacka ja till Dennis middagserbjudande på min lediga dag i tisdags och när dagen väl kom kände jag väldigt starkt att jag skulle ångrat mig om jag tackat nej.
Så med andra ord, nej, jag ångrar mig inte en sekund! Dennis och jag hade det hur trevligt som helst ( inga detaljer) och jag börjar nog faktiskt gilla killen. Mitt arma jon till att göra bort sig har att göra med att karln hade skickat ett hjärta till mig på min facebook och eftersom varenda kotta kan se det fick jag ju självklart lite smärre panik! Ett hjärta? Går det inte lite väl fort i svängarna??? Så därför löd dialogen efter en massa mys, fyra små rätter och två glas rödvin senare ungefär så här:
Jag: Du, det där med att du skicka mig ett hjärta, hur tänkte du då?
Han: Vad menar du? Jag tycker ju om dig, blev du inte glad?
Jag: Ha, ähh, jo, men är det inte lite väl tidigt? Ett hjärta, det kan liksom förstöra min image...
Haha, snacka om att jag är väck. Som tur var har karln humor och verkar ha tagit det med ro!
På onsdagen kom Elin instormandes runt halv nio tiden och gormade att hon ville bjuda på frukost,
vilket passade mig perfekt! Efter det hade vi en urmysig dag på stan, jag, Elin och ungarna, gosingarna!
Det är så roligt att man kan träffa dom och spendera tid tillsammans med dom mitt i veckan bara sådär!
Vilken större lycka det är för själen! Nä, tack för en urmysig dag som sen blev avbryten av bussen till jobbet...
Dessutom hittade jag en vinterjacka, lite strumpor och skit och Alice fick en "Hello Kitty necessär".
Jo just det, en sak till, fick bli mitt andra pusch up behås inköp igår också, va fan, man har ju blivit singel och då krävs ju sånt helt plötsligt, eller hur?! ;)
Nu finns det bara ett problem i paradiset som börjar gnaga alltmer hos mig.
Hur ska jag kunna göra ett val utan tillräckligt med underlag?
Livrädd för att ta fel beslut men man är väl inte mer än mänsklig.
Vill personen i fråga inte ge mig mer tid pga att han är kärlekskrank kan jag tyvärr inte hjälpa det...
Den här gången vill jag försöka tänka på mig själv i första hand. Men det är lättare sagt än gjort...
Ångesten kommer ju smygande om kvällarna ändå är jag rädd. Skit.
Grattis till Adam som fått ihop det med Sara, utan problem eller olika valmöjligheter. HA.
skönt för honom. Skönt med våra "gör oss smartare samtal" om kvällarna också.
Men jag måste säga att han har mer flyt än jag just nu, jag har helt enkelt för många bollar i luften.
Kommentarer
Trackback
