Drömmar

Vilken otroligt lyckad helg! Men som alla söndagar bjuder dom alltid på konstigheter eller underliga händelser i drömarnas land natten mot måndagen. Inatt blev jag för första gången väldigt ställd.
Obehag blandat med en främmande kärlek till ett barn jag aldrig fött.
Jag som trodde att jag inte kunde känna sådana känslor i det här skedet av mitt liv.
Men det är väl kanske det drömmar är till för?
För att förvåna och upptäcka.. Men som sagt, det var ju bara en dröm.

Denise, min ängel. Vad tomt det känns, nu var det sju timmar och fjorton minuter sedan vi lämnade varann.
Tack för i helgen, och tack för att du finns, mitt hjärtegull.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0