Tvetydlighet
Vissa avskyr tvetydlighet. "Jag kan stå ut med inget om det är just klart och tydligt, att det är just inget det handlar om", är nog det förnuftigaste sättet att resonera.
Men jag kan stå ut, kanske inte föralltid, men länge. Så länge man får ut någonting stimulerande utan att såras.
Inte om jag verkligen älskar någon eller är kär. När man vet med säkra kort att det man vill ha ut av spelet är någonting mer än bara spader dam. Men annars, är det just tvetydligheten som rubbar barriärerna som ger spänning till tillvaron vi lever i. Därför tror jag att många människor som lever ensamma utan en älskare och vän,
kan bli mycket rädda för kärleken. För oftast har vi redan kärlek i livet. Vänner, släkt, familj, våra husdjur, de som står oss närmast hjärtat. Varför välja ett liv med någon och riskera att bli sårad?, när vi kan få både och?
En älskare och en vän samtidigt, på avstånd. Behålla spänningen, samtidigt som man aldrig riktigt får den kärleken man söker, men nöjer sig med det man får, resten får de man älskar stå för.
Kanske för att vi människor är för bra på att manipulera oss själva för att få verkligheten att bli mindre bisarr, som en tröst. Det finns ingen som kan uppfylla någon annans plats i ett själsligt behov.
Ingen. Så därför borde vi redan nu sluta att lura oss själva. Vilket aldrig kommer att hända.
Men jag kan stå ut, kanske inte föralltid, men länge. Så länge man får ut någonting stimulerande utan att såras.
Inte om jag verkligen älskar någon eller är kär. När man vet med säkra kort att det man vill ha ut av spelet är någonting mer än bara spader dam. Men annars, är det just tvetydligheten som rubbar barriärerna som ger spänning till tillvaron vi lever i. Därför tror jag att många människor som lever ensamma utan en älskare och vän,
kan bli mycket rädda för kärleken. För oftast har vi redan kärlek i livet. Vänner, släkt, familj, våra husdjur, de som står oss närmast hjärtat. Varför välja ett liv med någon och riskera att bli sårad?, när vi kan få både och?
En älskare och en vän samtidigt, på avstånd. Behålla spänningen, samtidigt som man aldrig riktigt får den kärleken man söker, men nöjer sig med det man får, resten får de man älskar stå för.
Kanske för att vi människor är för bra på att manipulera oss själva för att få verkligheten att bli mindre bisarr, som en tröst. Det finns ingen som kan uppfylla någon annans plats i ett själsligt behov.
Ingen. Så därför borde vi redan nu sluta att lura oss själva. Vilket aldrig kommer att hända.
Kommentarer
Trackback
